”Ingenting stärker Makten så mycket som tystnad.”
Charles De Gaulle. General och fransk president.
Tonen i myndighetsbrev men lika mycket kommentarer från småpåvar på jobbet, informella ledare eller bara falska vänner gör att vi känner oss förvirrade. Kanske kommer du på ett bra svar, men först på vägen hem från arbetet. I denna text får du lära dig använda teaterbegreppet status. för att likt en skådespelare bli medveten om kroppsspråk, (punktlista nedan) och lyssna efter undertexten, efter vad som sägs mellan raderna. Med denna insikt kan du säga stopp när någon försöker förminska eller manipulera på jobbet.
Sist i texten kommer handfasta svar på skrivet maktspråk. Bra att använda med vändande post!
Gungbrädan, tydlig bild för makt
Inom komedin talar man ofta om gungbrädesprincipen, något som gäller en figurs eller rolls status, alltså ställning i gruppen. ”Åker en ner, åker den andre upp”. Tag som exempel en lite uppblåst karaktär, Fredde i teveserien ”Solsidan”. Han höjer rösten och försöker förklara för sin hustru Mickan, vem som bestämmer. Naturligtvis misslyckas han, och åker ner på gungbrädan. Vi som tittar ler eller skrattar.
Lika tydligt ser vi gungbrädesprincipen i allt från komedier av Molière till gamla stumfilmer med Chaplin där store polisen som har makt jagar Chaplins lille luffare. Men så halkar polisen på ett bananskal och faller i status. Chaplins status höjs. Det gillar vi som tittar på filmen, för vi lever oss in i den lilla människan. Och vi skrattar befriat.
Maktspråk på jobbet
En inte lika rolig form av gungbräda, kan ses på en arbetsplats, när medarbetare spelar artig på en nivå, men sände budskap, en undertext på en annan nivå.
Exempel:
A: Välkommen åter från semestern!
B: Tack kära du, och var var ni?
A: Eh… På Västkusten…
B. Så trevligt. Vi var också på västkusten. Franska västkusten.
A: Frankrike? Dit har vi inte lust att åka. Fransmän är ju såå arroganta…
B: Inte om man talar språket…
Vem angriper vem i exemplet? Hur åker gungbrädan? När maktspråk, likt utfrysning och mobbing sker i det tysta är det svårt att komma åt. Men du som är chef kan skaffa konkreta redskap, för att säga stopp. Se vår ledarträning, en hållbar arbetsplats, här.
Maktspråk bok
I boken ”Impro” beskriver författaren och teatermannen Keith Johnstone hur vi människor hela tiden, ofta utan att tänka på det åker upp och ner på gungbrädan. I ”Impro” och som regissör och pedagog använde Johnstone denna insikt för att träna skådespelare att gestalta makt och relationer på scenen.
Maktspråk kroppsspråk
Låg status, som vi alla då och då markerar, kanske för att undvika strid, bråk eller klander visar vi genom att:
- Titta ner när någon möter din blick, men snabbt kika upp igen för att kontrollera vad den andre gör.
- Inleda det du säger med ”Eeh…”
- Fnissa, skratta med endast övertänderna synliga.
- Lägga huvudet på sned eller nicka gång på gång.
- Klia sig och rätta till kläderna.
- Ta liten plats i gester. Ofta ha som ett gummiband över armveck så att de låses mot bröstkorgen.
- Stå tätt ihop med fötterna.
Hög status visar vi också återkommande. När vi är trygga, nöjda, har koll på läget eller i avspänd hemmiljö. Men, det finns, och det bör påpekas, tvångsmässiga högstatuspersoner, som bara sänder höjande signaler. Inte sällan med syftet att manipulera och skrämma. Därför är det bra att känna till också dessa signaler:
- Titta den andre i ögonen. Hålla kvar blicken några sekunder. Man brukar säga att max tre-fyra sekunder är gränsen, tittar vi längre upplevs det som en utmaning. Eller flirt…
- Le.
- Håll nacken rak.
- Inled en mening med första bokstaven och sedan tala välartikulerat.
- Ta plats både i gester och stå med bredd mellan fötterna.
Syfte med att känna till statussignaler:
Sätta ord på vad vi alla gör. Undvika sänkare som motsäger vårt talade budskap. Genomskåda härskartekniker/tvångsmässiga högstatuspersoner.
Maktspråk sett med teaterögon
Makt och maktspråk är intimt kopplat till individens plats i gruppen, i hierarkin, och det visas på teatern med kostym, vad karaktären säger men lika mycket hur det sägs. Det kallar en skådespelare för ”undertext”. Alltså, vad som verkligen menas. I verkligheten känner du förmodligen igen undertext i form av pikar eller ironier. Eller, att det den andre förvirrar eftersom det inte upplevs som sant.
I en diskussion på jobbet kanske du kommer med ett bra förslag på hur verksamheten kan effektiviseras. Men du är ny i gruppen. En mer senior kollega kan då använda ett diskret maktspråk, och indirekt sätta dig på plats.
Att inte säga rakt ut att något ”är mindre bra” utan att ”det kan ju framstå som en bra lösning ”, eller att ”det kan tyckas som”, kan vara repliker maktpersonen använder. Här ligger maktspråket nära det som den norska sociologen Berit Ås kallar härskartekniker.
Hierarki – vem bestämmer på jobbet?
På de flesta arbetsplatser, i skolklasser, ja i en teaterensemble finns hierarkier. Vem är stjärna? Vem säger sig bestämma? Vem gör det egentligen?
Och i gruppen vill vi gärna bli accepterade. Bli en i gänget. Det gör att vi som är nya, eller saknar redskapen att genomskåda maktspråk, lätt blir en del av maktspelet.
Förr var makt ofta sak samma som att ge order, säga vad anställda skulle göras och peka med hela handen.
Men i dag, med platta organisationer och fler kvinnor i yrkeslivet är det inte riktigt fint att göra så. I dag handlar det om att jobba mer diskret för att göra karriär, vinna status i gänget och att få sin vilja igenom. Det kan vara mer framgångsrikt med en mer inlyssnande stil och lägga huvudet på sned i stället för att framstå som en gammaldags militär.
Shakespeare visar på maktspel
Makt i ett teaterstycke, markeras också hur medspelarna reagerar på en rollkaraktär. Ta exempelvis prins Hamlet i Shakespeares pjäs. Tjänare och soldater ger plats åt Hamlet, de bugar, smygtittar efter Hamlets reaktion på det de sagt, eller så tystnar de när han kommer in.
På teatern ger omgivningen makten till pjäsens kungar, prinsar, eller hjältinnor. Men också i verkligheten ger vi makten kanske lite väl omedvetet åt den som strävar efter att styra. I Chaplins film ”Diktatorn” ger omgivningen makten till diktatorn. Han behöver inte själv ta den. För makt är kopplas till var i flocken en rollkaraktär finns, och var den ges plats att vara. Väldigt förenklat kan man säga att det gäller i verkligheten, allt från en ny häst i flocken, till var på karriärstegen en ny läkare står på sjukhuset.
Vill du veta mer om hur teaterns tekniker kan hjälpa dig genomskåda maktspråk eller kommunicera bättre? Läs om våra kurser här.
Myndighetsspråk – ”Läst men inte förstått”
Myndighetsspråk eller kanslisvenska är en rest av tyskan och latinet och myndigheters strävan efter att vara neutrala. Det är de självklart inte, det finns oftast ett syfte med en styltig myndighetstext. Men språkbruket, ordval och meningarnas längd gör att vi som läser lätt blir osäkra, vad menas egentligen?
På sjuttitalet drevs en rolig kampanj i dagspressen ”Läst men inte förstått”.
Vi uppmanades att sända tillbaka krångliga texter till avsändaren, med kommentaren ”Läst men inte förstått”. Kanske dags att damma av den kampanjen igen, på många myndigheter?
För dig som själv vill undvika att falla i maktspråksfällan går det att kolla din skrivna text i en LIX-mätare som ger dig ett LäsbarhetsIndex; alltså statistik på texten. Hur svårläst är din text, någonstans mellan vetenskaplig avhandling och låt oss säga barnbok?
Maktspråk exempel
Om du själv vill skriva en imponerande svårtillgänglig text är det en fördel att använda några av dessa formuleringar:
”Det har kommit till min kännedom…”
Med denna inledning visar du från första början var skåpet ska stå. Undertexten, budskapet är att du är klart missnöjd med att informationen dröjt och inte kom till dig först.
”Jag har noterat er synpunkt…”
Bra val! Detta betyder att du ägnar dig ät helt andra saker och parkerat frågan i långtidsförvaring på Shureguard.
”Jag emotser vidare besked i frågan…”
Lysande formulering. Här sänds en skarp undertext, alltså vad du verkligen menar. Du visar att du är ordentligt sur. Det har ju dröjt alldeles för länge att hosta fram den lösning du velat se avklarad igår. En proffsformulering.
”Vi förväntar oss att frågan behandlas omgående…”
Ännu vassare än ovan angivna formulering enär du nu uttalar dig i pluralis: ”vi”. Det ger mer tyngd än ”jag”. För vilka personer döljer sig bakom ”viet”? Är det hela styrelsen för bostadsrättsföreningen? Alla föräldrar i klassen? Företagets ledningsgrupp? Att låta mottagaren leva i osäkerhet är ett maktknep av rang. Bra jobbat.
Kommunikation är viktigt. I skrift, i tal. Det insåg antikens härskare lik väl som franska presidenter. Vill du som chef eller medarbetare utveckla kommunikationen på din arbetsplats, se Frid & Freuds kurser här!
