Passiv aggressivitet på jobbet? Tips hur du som chef hanterar dramat.

Som chef kommer du förmodligen att stöta på passiv aggressivitet. Men det finns metoder att inte dras med i dessa personers dramer. Hämta tips från psykologin eller teaterscenen.

Många av oss, chefer och medarbetare, möter dagligen passiv aggressivitet på arbetesplatsen Det är personer som spelar upp sina egna dramer. Allt från perfektionister, lidande mödrar och martyrer till trotsiga tonåringar, bråkmakare och förståsigpåare som driver oss till vansinne. Men hur ska du hantera dessa personer eller med teaterord sådana karaktärer? Konkreta tips finns från psykologin, och befriande skratt  om du ser personen med sitt drama lite som vore det på en teaterscen.

”Hela världen är en scen. Och alla män och kvinnor är aktörer;

De har sina entréer och sortier,

Och man gör många roller i sitt liv…”

William Shakespeare, Som ni vill ha det.

Passiv aggressivitet märker du inte minst på jobbet, i synnerhet i relationen mellan dig som är någon form av auktoritet och den som har svårt med auktoriteter. Så sannolikheten för att chefer, lärare eller projektledare kommer att stöta på passiv aggressivitet är stor. 

Men du kan öva dig för att inte spela med i den passivt aggressives drama!

Passiv aggressivitet signaler

Hemma vid frukostbordet, med lågt blodsocker kan vi all falla i fällan och bli lite passivt aggressiva. Det är en del av att vara människa. Men när det blir ett mönster kan pjäsen eller favoritscenen som ständigt spelas upp bli tjatig. Och omgivningen tröttnar.

Men det gäller självklart att först av allt definiera passiv aggressivitet, och särskilja det från från sund skepsis, eller motargument i exempelvis en diskussion på jobbet. Se gärna Wikipedias definition.

För dig som är chef eller lärare och som vill komma vidare kan det underlätta att se vilka signaler; ord, gester, vad som sägs och hur det sägs – hur dessa budskap talar om huruvida en person agerar passivt aggressivt eller ej.

Med en sådan insikt kan du som är chef på en arbetsplats  sedan bygga en konkret modell att använda, för att inte gå med i personens spel. Se därför om du kan se följande mönster:

1.Vad den passivt aggressive säger

Jämför gärna med en teaterföreställning. Du i publiken märker snart vilken av karaktärerna som pjäsförfattaren valt att spela rollen som passivt aggressiv.

Du märker det först av vad aktören säger. Det märks i repliken. I språket. Om du själv vill skriva ett teaterstycke och låta en av karaktärerna agera passivt aggressivt, kan du med fördel låta personen ha repliker såsom:

“Men hallå… Jag skojade bara.”

“Nej, nej. Jag är inte arg.”

“Jojo, men jag trodde du visste.”

“Visst, gör som du vill bara…”

“Tänk att du alltid måste ha allting så himla perfekt.”

“Men det är ju jättebra… för någon med dina förutsättningar.”

“Men kära vän. Varför blir du upprörd?”

2. Undertext – hur något sägs

2. Hur det sägs.  Du som ser dramat vet dessutom vem som är den passivt aggressive genom att lyssna efter hur personen säger sin replik.

Inom teatern talar man ofta om undertext. Det är vad skådespelaren eller karaktären verkligen menar. Karaktären kanske säger:

”Trevligt att vara här.”

Men samtidigt lägger personen armarna i kors och tar ett steg bakåt.

Hur repliken sägs ger publiken känslan av att orden i detta fall, inte är sanna. Vi får här känslan av dubbla budskap.

På samma sätt kan den som agerar passivt aggressivt sända dubbla budskap.

Personen kan sägas manipulera. Och det ger osäkerhet hos mottagaren kring budskapet, ”Vad menar du egentligen?”

Passivt aggressiv

3. Drivkraften. Varför det sägs? En skådespelare arbetar inför en uppsättning alltid med vad som är rollkaraktärens vilja.

Dels övergripande vilja i pjäsen men också i respektive scen.

Prins Hamlet i Shakespeares pjäs, vill veta vad som ligger bakom hans faders död. Hans vilja i pjäsen är att förstå det dolda, vad som skett.

Många psykologer förklarar passivt aggressivt beteende med att personen vill få utlopp för en upplevd oförrätt eller ilska som kan vara tabu att ta upp öppet.

Personen kan eller vågar därför inte öppet motsäga eller kritisera det som du, chefen, partnern eller släktingen säger.

Men viljan att få utlopp för vreden finns. ilskan är heller inte särskilt väl dold, utan visar sig framförallt genom insinuationer, pikar som sårar och överraskar lyssnaren eller som förklädda till skämt.

”Oj, ny skjorta Sixten? Snyggt. Finns den i din storlek också?”

Favoritroll : Spelar gärna offer

Om det inte är kommentarer kring den andres skjorta tar den passivt aggressive aktören gärna på sig en egen offerkofta.  Personen är oskyldig till allt som händer, också när det är den själv som beter sig illa och häver ur sig kränkande och nedlåtande kommentarer.

Eller kanske värst av allt för omgivningen, så skapar kommentarerna skuldkänslor:

”Nej, nej, du behöver inte tända i taket. Jag, din gamla mamma sitter gärna här i mörkret.”

Favoritpjäs du ska undvika

Det kanske viktigaste du ska tänka på är att inte spela med i den klassiska pjäsen ”vinnare och förlorare”. Omedvetet kan det vara detta ständigt återkommande drama den passivt aggressive försöker få dig, och andra medmänniskor att vara med i. För om du dras in och till exempel överreagerar, kanske skäller, blir du i den andres ögon en arg förälder.

Du å din sida lockas att se den andre som ett oansvarit barn. Och vips har personen fått med dig i sitt återkommande drama.

Passiv aggressivitet: Lösning i psykologin

Detta drama kalla inom  psykoterapiformen Transaktionsanalys, TA för ett ”spel”. Och ett spel, med allt frånomvivningens ilska till skuldkänslor ger personen en egoförstärkning. Och det som förstärks, det kommer personen att fortsätta med.

  Men det finns en väg ut. Transaktionsanalys bygger på fyra grundantaganden:

  • Människor är Okej vilket innebär att alla människor har ett grundläggande människovärde som varken kan förminskas eller förstoras av deras handlingar.
  • Människor föds inte ”onda”, men kan utveckla mindre goda karaktärsdrag som en följd av negativa upplevelser. Den innersta goda kärnan förblir alltid tillgänglig och är resursen i förändringsarbetet.
  • Varje människa har förmågan att tänka och lösa problem. Den sidan kallas vårt ”Vuxen-jag”.
  • Varje människa har en fri vilja.

Nappa inte – spela din vuxenroll

När du försöker komma vidare med en passivt aggressiv – ta fram ditt eget ”Vuxen-jag”. Rikta dig till den andres ”Vuxen-jag”. Benämn det som sker här och nu. Gå inte in i spelet ”Förälder – Barn”.

Om det går, välj bort att reagera i affekt.

Men lika lite gäller det att inte bara tystna. Eller fega och inte ta upp problemet.

Eller värre ta på dig skulden. Det är detta den andre kan vilja. Din tystnad – eller skuldkänslor, ger den passivt aggressive en belöning, en egokick.

Gå stället från att reagera till att agera.

Förutom Transaktionsanalysens metod, finnns ett sätt nspirerat av teater och standup vi kan kalla en handfast för spotligt-frågan.

Din replik: Spotlight-frågan

Vänd ljuset åter till den passivt aggressive. Med Spotlight-frågan. Det är ett begrepp som den amerikanske kommunikationstränaren Dan O´connor gärna använder, och som innebär att den andre, som vill sätta ut dig i pinsamhetens ljus, istället får ljuset riktat tillbaka till sig själv.

Rikta spotlighten tillbaka genom en enkel fråga:

   ”Försöker du säga att mitt förslag är dåligt?” Eller:

   ”Vill du påskina att… jag inte klarar mitt uppdrag som…?”

En bra spotlightfråga är handfast och enkelt att ha till handa, på samma sätt som de svar standup-komiker i förväg har repeterat in om det skulle komma påhopp eller ironiska frågor från publiken, från den i publiken som kallas ”häcklare”.

På samma sätt ger en inövad spotlightfråga dig en bra grund att agera mot passivt aggressiva personer som försöker träffa dig med ironiska kommentarer eller klander förklätt till frågor.

Passiv aggressivitet liknar Härskartekniker

På många sätt liknar den formen av passivt aggressiva kommentarer de s.k. Härskarteknikerna. Läs mer om dessa här.

”Kul förslag du kom med under budgetmötet, Viveca. Hade du fått idén där hemma, av din gubbe?”     

Om du blir förolämpad, skojad med eller får en sarkasm kastad i ansiktet under ett jobbmöte, tystna inte. Ignorera inte. Eller, svara inte med att själv ironisera eller attackera. Det ger den andra personen en egokick, vad psykologerna kallar en positiv förstärkning. Och det som förstärks fortsätter personen med.

Rikta dig istället till den vuxne i personen, genom att ställa en vuxen fråga:

”Försöker du säga att…”

Eller ”Vill du antyda att min/mitt…är dålig?”

Detta sätter ljuset, spotlighten på personen. Och det gillar den passivt aggressive inte. Då måste han eller hon stiga fram på scenen. Och svara som en vuxen.

Skoja bort? Nej!

Kanske svarar den som är riktigt vana vid att spela sin roll:

  -Öh, vadå, kan du inte ta ett skämt?

Men inuti hajar personen ändå att du inte nappade. Och i framtiden väljer de att inte gå på dig igen. För det som inte belönas, upprepas inte. Repetera därför in ett antal bra spotlight-frågor.

 ”Vill du med det säga att det jag föreslog var en dålig ide´?”

Eller: ”Vill du med det säga att du har en bättre lösning?”

Spela utifrån ditt eget manus

När vi utsätts för en passivt aggressiv kommentar, kanske i matkön under lunchen:

Gå inte väg. Nej, ta kommandot genom att spela utifrån ditt eget manus, rikta ljuset på personen. Se till att ha en väl repeterad inledning.

För när du blir utsatt, generad, sårad, eller adrenalinet sprutar, fungerar det inte att reagera.

Du kan ta kontroll över situationen genom att ha en väl inrepeterad motfråga:

”Försöker du säga att…”

Det riktar ljuset från dig åter till personen, den passivt aggressive.

  • Om någon småskrattar eller himlar med ögonen kan du lugnt vända dig mot personen.
  • Luta dig lite fram.
  • Se personen i ögonen några sekunder.  
  • Sedan kan du välartikulerat komma med din förberedda motfråga:
  • ”Vill du med det antyda att det jag föreslog var en dålig ide´?”

Eller: ”Vill du med det säga att du har en bättre lösning?”

Genom att agera utifrån din vuxna sida, inte reagera som en arg förälder eller själv bli ett tjurigt barn, ställer du krav, och sätter ljuset på den andre.

Och personen får inte en ego-förstärkning.

Istället tvingas hen ta ansvar för sin kommentar. Och nästa gång kommer personen kanske att välja bort dig som mål för sin passivt aggressiva kommentar.

Passivt aggressiv lösning

  • Se till att beteendet inte lönar sig
  • Sätt ljuset på den andre – vänd på frågan Hur menar du?
  • Se vad den andre menar, vad vill personen förmedlas. 
  • Om du är chef – ta ett samtal med personen. Se till att vara förberedd, öva inför mötet.
  • Skulle det ni då tar upp och bestämmer inte fungera – ta extern hjälp.

Läs mer om Frid & reds träningsprogram “Chefens svåra, men nödvändiga samtal.”

Dela:

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på linkedin

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

VI ÄR FRID & FREUD

Vi håller kreativa utbildningar i modern retorik och kommunikation. Har ni en kommunikationsutmaning så matchar vi den med en lösning.

lasse (at) fridfreud.se